här tar det snart slut / tråkigheter
efter några dagar på soliga Koh Chang avgår bussen imorgon bitti tillbaka till Bangkok. Hemresa sker natten till onsdag.
Jens har, pga. förvirrande omständigheter lämnat Thailand för en snabb tur till Laos.
Jag, Axel och Leo har varit och är fortfarande förkylda alla tre. Jag har legat i sängen och sett på så många tv-avsnitt att jag har skavsår på min haka av kudden. Mitt skägg är bortnött. Vi hade planerat att fara på Booze Cruise eller dyka, men ingetdera blev av när alla var så dåliga.
Vår gode vän Bo, som kan fixa allt mellan himmel och jord ordnade med båt- och bussbiljetter till Bangkok. Guldstjärna till honom.
Kunde berätta mycket mer, t.ex om vår vistelse i Luang Prabang men det får bli en annan gång. Har för mycket annat på tallriken just nu.
Tubing in the Vang Vieng / Pancake, Sandwich?
Man kan göra allt möjligt här om man är på det humöret, paddla kajak, bergsklättring (sägs vara de bästa bergen i hela sydostasien), cykla och hyra motorcykel, och förstås finns det också en hel uppsjö med barer. Om det inte tilltalar finns det restauranger, som alla visar avsnitt av Friends, Simpsons eller Family Guy.
Dag och natt står försäljarna längs vägen och erbjuder take away sandwiches och pancakes. Man kan inte gå gatan fram utan att undgå att höra "Pancake Sandwich. Come on, pancake sandwich."
Vi bor på ett idylliskt litet ställe på andra sidan floden, en bit från all kommers inne i stan. Vi har perfekt utsikt över bergen och under hängmattan springer ankungar och höns. Imorgon åker vi vidare till Luang Prabang, och efter det drar vi tillbaka till thailand. 2 veckor kvar :(

17°58'N 102°36'E
Vientiane är en trevlig stad, med mycket fransk påbrå. Staden kryllar av mysiga caféer, konditorier, restauranger och barer. Mycket njutiga ställen att fördriva sin tid på. Funderar på att dra till skjutbanan och avfyra några rundor med pistol på måltavlor för ynka $1.20/magasin.
Våra lao-visum går ut om någon dag så vi tänkte dra över gränsen till thailand fram och tillbaka på en sk. visa-run. Det behövdes dock inte, vårt guesthouse fixar ett gäng som tar med våra pass och far till gränsen själva. Hoppas de kommer tillbaka bara.
// Simon
The Motorcycle Diaries
De senaste fem dagarna har vi spenderat på en liten scooter i byarna runt Pakse. Med full tank, långbyxor, skor och solglasögon började vi vår färd. Vårt första stopp blev Tat Lo, där det finns några vattenfall och inte så mycket mer. Precis utanför stället vi skulle stanna på kör Jens omkull på en dålig grusväg och skrapar upp hela axeln. Medan såret plåstrades om passade jag på att chilla med hus-uttern på Tad Lo Lodge. Uttern hade en egen badbalja med tillhörande badanka som den bet frenetiskt på. Vi tog in på ett guesthouse i närheten och gick sedan till vattenfallet för att bada.
Morgonen därpå fortsatte vi till Attapeu - det var ca 200 km och tog större delen av dagen. Det hade nyss regnat och vårt val av väg var en sandväg som var rejält lerig. Väl framme i Attapeu tog vi in på Phouttavong Guesthouse och letade upp en decent restaurang (lättare sagt än gjort.) Vi fick användning för vår frasbok - deras engelska var näst intill obefintlig. Vi käkade frukost på ett vietnamesiskt ställe och lyckades få ur oss att vi ville ha stekt ris, vilket vi också fick och det smakade gott. Ett middagsställe fick vi däremot leta en timme efter, då vi antingen blev nekade att äta eller blev erbjudna get-barbeque. Till sist gick vi till ett ställe med några bord och frågade om de serverade mat samtidigt som vi gestikulerade desperat med händerna. "Yes." fick vi till svar, varpå servitören dukar fram isté och vi slår oss ner. Vi väntar på att snubben ska komma med något som liknar en meny, men istället kommer de ut med: Mat. Ris, fläsk, något som ska likna en fisk-kotlett, kallt kött och omelett. Vi åt det vi vågade äta och höll god min.
"Har ni mat?"
- "Japp. Här får ni."
Så ska det fan gå till.
Efter två dagar i Attapeu fortsatte vi mot Paksong längs en fin djungelväg med stora vattenfall och längre fram även kaffeplantage. Paksong, som ligger högt upp på Bolaven-plateaun är känd för sitt kaffe. Det finns ett amerikanskt fairtrade-företag som ger odlarna direktiv på hur kaffet ska odlas och garanterar dem 19000 kip/kg. Vi övernattade på ett litet hotell och for dagen efter till Tat Fan, ett mycket populärt vattenfall där vi åt frukost vid Tad Fan Lodge. Stället kryllade av thailändare i rosa kepsar. Vi försökte gå ner längs en liten stig till vattenfallet, vilket visade sig vara omöjligt - det var brant och halt av all blöt lera. Vi bestämde oss för att istället gå till marknaden där vi köpte kaffebönor och té och begav oss sedan tillbaka till Pakse. Nu har jag linnebränna och ont i arslet och ryggen.
Ikväll tar vi nattbussen till huvudstaden Vientiane. Det är en sleeping bus med sängar istället för stolar, vilket verkar lite coolt.



Min jävla kamera slukar batterier så jag fick inte en enda bild från hela utflykten så för fler bilder får jag hänvisa till axels blogg istället. Bilderna i detta inlägg är tagna av Axel.
http://engulcykel.blogspot.com
don det
Nu har vi spenderat nästan två veckor på Don Det och vi har planerat att resa vidare till Pakse på lördag. Där skiljs vi förmodligen åt för ett par dagar - vi tänkte hyra motorcyklar och köra runtomkring på landsbygden.
Hade svårt att sova inatt, full av energi och alltför medveten om omgivningen för att kunna sova. Varje natt klockan tre vaknar en kör falsksjungande utstötta tuppar och kör en yrvaken melodi. Efter att ha chattat en tio minuter och alla har insett att solen inte går upp på några timmar går de och lägger sig igen.
Annars trivs jag rätt bra här faktiskt - jag kan vakna tidigt och fara ut o springa, dricka stört gott kaffe och äta god mat. Mini brukar laga familjemiddag a la svensk husmanskost. Fan vad härligt! Don Det och King Kong's Restaurant är förmodligen det enda stället i Laos där man kan få pannbiff och dillkött.
Dagarna går otroligt fort trots att man spenderar dem i en hängmatta - vi har nu ungefär 1½ månad kvar. Jag längtar inte hem.
\\ Simon
don det
Hej!
Just nu befinner vi oss på Don Det, en större av upp emot fyratusen öar i floden Meh Kong(Four Thousand Islands - Siphandon). Här har tempot inte blivit uppfunnet ännu, och i och med att ön saknar elektricitet så går man och lägger sig när det blir mörkt och stiger upp när det blir ljus. En generator driver lite elektricitet några timmar varje kväll, men that's it.
Vi bor hos en engelsman som heter Mini, som Jens känner från förra gången han var hit. Dessutom har denne engelsman bott i Sverige i 20 år, så han pratar svenska också. Trevligt.
Det finns egentligen inte mycket att se och göra här, vilket innebär att man kan ägna mer tid åt sig själv.
Vi kommer troligtvis att stanna här ungefär en vecka till och sedan drar vi uppåt, först mot Pakse och sedan avverkar vi oss fram till huvudstaden, Vientiane.
I söndags firade vi Henriks tjugoårsdag med Lao Lao, hembränt. Det var bland det äckligaste jag druckit. Däremot är kaffet och ölen god här. Ska iallafall försöka ta hem lite fina kaffebönor.
Hejdå!
PS. Jag får inte in mina bilder på den här datorn. Får ta det nån annan gång.
siam reap
Igår när jag skulle gå från matbordet ryckte en australiensare tag i mig och sa: "Hey man! You remember me? We met in Sydney two years ago at a club. Man, you were drunk. You were dancing on the tables. You pulled off a great show man!" varpå han gick runt till alla och beskrev vad jag hade gjort. Har aldrig varit till Sydney, vilket jag också påpekade men det brydde han sig inte om. Förvirrande.
Imorgon drar vi till Laos. Najs.

Solnedgång över Lake Beng, Phnom Penh.

Soluppgång över Angkor Wat.





phnom penh
I lördags började vi vår färd mot kambodjas huvudstad phnom penh. Vi plockades upp av en hetsig chaufför som körde en skithög och smal gammal skåpbil, som borde vara förbjuden pga vindmotståndet. När vi kom till gränsen blev vi aningen förvirrade när några killar började lasta upp vår packning på skottkärror och traska iväg. Det visade sig iallafall vara sjyssta hjälpsamma killar som också hjälpte oss fylla i visumansökan och leda oss till taxibilarna.
Vi körde Koh Kong, en gammal smugglarö, där vi stannade över natten för att sedan tidigt nästa morgon fortsätta med lokalbuss till Phnom Penh. Dålig väg - många upp- och nerförsbackar, guppar och djur mitt på vägen. Efter några timmars körande fick vi motorstopp i ösregnet. Till följd av det fick vi sitta i tre timmar i en stekhet buss, utan air condition och svettas. Efter ett tag började påsarna fulla med spyor göra sig till känna. Efter många mopedfärder fram och tillbaka efter reservdelar fick de äntligen igång skrället och kunde fortsätta.
Vi tog oss till ett fint guesthouse som heter Floating Island, som vi hade hört mycket gott om. Det ligger vid Lake Beng, en lustig, smutsig sjö med mycket växter som fiskarna här tar nytta av när de lägger ut nät.
Igår var vi och åt när ett gäng ungar kom och ville sälja böcker. Efter ett antal ivägschasanden orkade jag inte längre och fick syn på en intressant bok om kambodja. Jag köpte den och tänkte att nu jävlar skulle det vara slut på allt gnäll. Nej jävlar, det kom en yngre kille fram till mig och började gapa om varför jag inte köpte boken av honom. Han räckte fram samma bok och tyckte att jag skulle köpa den av honom också. När jag betalat och gått ut på gatan igen ser jag de tre killarna stå och gräla och börja sparka och slå på varandra. Mycket liv för lite pengar.
Idag har vi varit till skjutbanan och skjutit lite med ak-47. Det var inte så hemskt billigt, $50 för ett magasin som tog ca 10 sekunder att elda upp men det var helt klart värt det. Efter det drog vi till go-kartbanan. Någon dag ska vi eventuellt fara till killing fields och kanske något museum, sedan har vi nog uträttat det vi tänkt oss innan vi drar vidare till Siam Reap och Angkor Wat.
Whiskeykonfensen skall fortsätta nu. Peace out!
Brukar sitta på verandan på morgonen och äta frukost och titta ut över sjön.
Bailando
Vaknade i förrgår av axel som morrade och skrek ute på verandan med sopborsten i högsta hugg. Satte ena foten på golvet och märkte snabbt att vår bungalow hade blivit invaderad av tusentals små myror som dragit sig till läskburkarna som låg o skräpade lite här och där. Nyvakna, sura och irriterade fick vi börja städa samtidigt som vi stampade och skrek av alla myror som kröp upp på benen och bet oss. En stund efteråt fick jag också veta att min ipod blivit stulen, när emil hade lånat den och gått ner till stranden för att bada sent på natten. Pissdag. :D
Igår steg jag och leo upp tidigt. Vår plan var att gå runt ön, men vi hade nog underskattat storleken på ön lite. Nåväl, vi gick till White Sand Beach, vilket tog ungefär 5 timmar (25 km) där vi mötte upp med Jens och Henke. Vi gick till Paddy's Palm's Irish Pub och drack Guinness. På vägen hem skulle jag skjutsa henke på hans moped, och förstås började det störtregna. Det är helt omöjligt att försöka bromsa och styra i de kurviga branta uppförs- och nerförsbackarna här. Vi fick leda moppen en bra bit.
På lördag har vi planerat att röra oss mot kambodja. Awesome!
Doin thangs
I fredags var vi, ett gäng pa ca 18 st, på boat trip - drack öl, åt och snorklade en hel dag. Det var verkligen kul.
Vi började kl 08.00 med gemensam frukost på Sunset Guesthouse. Efter det tog vi taxi till Bang Bao, en liten fiskarby, varifrån båten gick. Det var mitt gäng, några belgare, britter, kanadensare och australiensare. Det var längesen jag haft så kul faktiskt! Pa vägen hem spelade vi drinking games och lyssnade på låtar som var väldigt populära runt 1995.
Det är jävligt skönt att känna att man inte behöver uträtta nagonting överhuvudtaget. Man vaknar upp, går och äter, går tillbaka o latar sig i hängmattan. Tiden mellan måltiderna går åt till att tänka ut vad man ska äta nästa gång.
Det regnar dagligen här, och när det gör det så regnar det jävlar i mig med ordning. För någon dag sen satt jag och åt på en restaurang när det började ösregna. Jag gick ut till räcket för att fotografera eländet när jag ser mina skor komma flytandes i världens flod med vatten. Men, eftersom skorna kostade runt en euro så kändes det som att kunde avvara den lilla summan för att slippa bli dyngsur.
Eventuellt ska vi hyra mopeder eller chaufför och kryssa runt på ön någon gång innan vi sticker vidare. Vi har funderat på att åka på elefanttur, besöka ett av vattenfallen eller fara på någon marknad.
-- Simon


Här stannade vi för att äta lunch och dricka buckets på stranden.

Dålig på namn. Men ja, de var iallafall med. En tapper Emil längst fram till höger.
Koh Chang
Min kamera fungerar inte riktigt som forvantat langre, sa jag har inte sa manga bilder att komma med just nu. Hor av mig nar vi gjort nagot mer konkret. // Simon

Har bor axel och jag.

Ett soft stalle pa magic garden med hanggungor och annat mysigt.
Fem dagar
I denna blogg kommer jag förhoppningsvis att orka skriva vad som hänt och eventuellt skarva i med några bilder.
Ptja, det är då fem dagar kvar tills jag, Jens, Axel, Emil, Henrik och Leo påbörjar vår resa till sydostasien. Med start 23.45 med Mariella/Gabriella till Helsingfors och därifrån vidare till Bangkok, där vi kanske stannar någon dag för att sedan resa vidare till Koh Chang. Har börjat flytta ut ur lägenheten och packat ner lite kläder och annat i ryggsäcken.
Jag börjar få lite små känningar nu. Det ska bli oerhört spännande och intressant att se något annat
än röd granit och hotell arkipelag måste jag säga. Förväntar mig komma hem med åtminstone lite annat perspektiv på livet, och kanske har jag även funderat klart på vad jag vill göra nästa höst. Det var väl allt för denna gång, kommer att höra av mig mer när vi kommit iväg. Peace out!